Massor av svarta konstiga ormar på vägen när jag och gamla matte for ut en sväng...Det var tur att jag hade min kompis med mig, han bryr sig inte så mycket om sånt han. Han är mer fjollig och rädd för gröna soptunnor, gräsklippare och annat som inte är farligt alls :) Men ormar stora som hus, det ni, det ska ni akta er för...

Annars så var det en ganska så mysig tur. Om ni inte har märkt det så har det kommit snö nu iaf :) Och eftersom månen lyste från en molnfri himmel så var det väldigt vackert ute och för en gång skull så såg vi vägen bra. Första gången denna hösten vill jag lova.

Det enda tråkiga är att det är så hårt att vi bara får " skrittas" inget mer :( Längtar efter en riktigt härlig galopp i det vita. Då ni, då ska jag gasa som sjutton och springa så det ryker snö om hovarna. Hoppas bara att det är Sanna som sitter på ryggen då, annars blir det inget roligt. Om gamla matte sitter på och jag piper och drar till med lite glädjeskutt så blir hon så f-b så då är det inget roligt längre :( och rätt som det är så ligger hon på backen och surar. Fattar inte vad hon ska dit och göra? är det inte bättre att sitta kvar på ryggen och njuta i stället ? Tacka vet jag Sanna, hon bara skrattar och hänger med, inga sura miner där inte ;)

Ja ja, nog om detta. Nu ska jag fortsätta med att mumsa mitt morgonhö, klia mig på benet och sedan ta en lur i mitt hus. Kan ju bara upplysa om att alla vi hästar har ett eget hus att gå in i och mysa i när vinden viner, regnet kommer från luften eller om vi bara vill slappna av och sova en stund. Ganska så skönt ska ni veta, både jag och min polare älskar våra hus. Och det bästa det är att vi kan snacka med varandra även om vi står inne i dom, det är ganska så bra, eller hur.....