Mamma och Pappa

Jag kommer nog aldrig med ord kunna beskriva hur underbara de är. De har funnits där
i alla år. Det finns där när jag behöver dem. Jag kan prata med dem om allt som jag grubblar
över eller om det bara är någon småsak. Under alla år som jag och min syster har hållit på
med hästar har de alltid funnits där. Jag vet inte hur mycket träningar och tävlingar de har följt
med oss på, kört oss fram och tillbaka till ridhuset, kört oss till och från stallet, skött in och utsläpp,
lunchat hästar, fixat veterinär och hovslagare. De har lagt sin tid och pengar på oss och hästarna.
De har ställt upp i alla väder och verkligen försökt fixa allt som vi har bett om. De har gjort det sjukt
bra att orka år efter år. För mig är det sorgligt att åka på en tävling och man ser föräldrar som
har kört dit ekipaget, men att sedan gå och sitta på en stol och inte lyfta ett finger, barnet får
sköta allt själv (jag säger inte att alla är så, men jag har sett sådana föräldrar). Och det är då jag
har tänkt att vi är lyckligt lottade. Vi har föräldar som är engagerade i vårat intresse. Tack för allt!!

En stor HISS till Mamma och Pappa!! ♥