2013
Kommer att bli ett känslomässigt jobbigt år om min bästa vän kommer att få somna in.
Den 7 Januari har jag planerat att åka till ATG med Holle för att se hur det egentligen ligger
till med hans vikt. Har han gått ner så är det bara att se sanningen i vitögat. Det nya fodret
som han har gått på i 2 månader fungerar inte (Vi skulle börja med 2 KG av det nya fodret,
men jag gav honom 3,5 KG på en gång istället. Självklar så vandes han in på fodret!).
På onsdag kommer jag äntligen att få pussa på min älskade vän. Jag kommer att få några
dagar med honom innan jag vet om jag kommer att rasa samman eller inte. Han är min bästa
vän och själsfrände. Det kommer aldrig att finnas en häst som Holle!
Fick precis ett MMS av Syrran
På världens finaste häst <3 På onsdag går jag pussa älsklingen igen <3
Julafton
Det blev en mysig dag med släkt, fika, Kalle Anka och Julmat. Det var så mysigt!
Det var även lagomt kallt (-20 C) och en massa snö!! Det är så vackert här i fjälls!
I år fick jag:
3000 Kr
Några halssmycken (Fick ett silversmycke med Holle's namn ingraverad av Syrran)
Bok
Presentkort: Bio, Pegasus, Klippning, H&M
Mystofflor
Ryggkliare
Hudkräm
Sockar
Trosor
Porslinsgroda
Varselloverall att ha i stallet (Så lysande som jag är så kommer hästarna säker att tycka att jag är skum)
Ljus
Digital ram med ett 4 GB minneskort (Som för övrigt är fyllde med en massa bilder på Holle)
God Jul Önskar Team Ahlenius
Vila
Idag fick hästarna en vilodag. Så då åkte jag och fixade bort markservicen innan jag
sedab rullade vidare till Julklappshoppningen på Hippo :)
Jag stod och myste med Holle i hagen och matade honom med hallongodis (hans favorit).
Men när han nosade på min hand efter att han ätit upp den sista biten så lyfte han snabbt på
huvudet, tittade på mig och vände sedan på klacken. Det var precis som att han tänkte:
Nehe, har du inget godis så får det vara!! Holle hade ett så klockrent uttryck i ansiktet när
han förstod att det inte skulle bli nå mer hallongodis. Min äslakde Prins <3
En massa nytt spån!
Visst har bästa Holle fått det ljust och mjukt i sin box :)
Torsdag
Var ska man börja. Jag och Cicci rullade till stallet på fm och vi kom hem vid ca 16.00.
Det blev många härliga timmar i stallet med finaste hjärtat!
När vi kom så gjorde vi först bort markservicen innan vi hämtade in hästarna för att göra
dem i ordning för ridturen. När vi var klara skrittade vi mot Stöcke. Det blev en del trav och
galopparbete med pigg och glada hästar. Vi red förbi Stöcke PF och en bra bit till. Det
märks att Holle och Pridde har fått ta det lugnt ett tag. De fina små hästarna såg spöken
lite över allt och allting var ju hästätande monster ;) Det blev lite skutt hit och dit då det fanns
lite läskiga saker lite här och var ;) När vi skrittade påvägen hem höll Cicci på att se till
att jag tuggade snö. Jag hade som vanligt hade gett Holle långa tyglar och släppt stigbyglarna.
Cicci tog och fixade till sin reflexväst (de lät i kardborren) och då slängde sig Holle upp i
snövallen, det var då höll jag på att trilla av åt motsatt håll som han hoppade, men precis
innan jag höll på att glida av så hoppade han tillbaka igen och då tog jag mig upp ;)
Suck, ibland funderar jag på om Holle är 3 år eller 23 år. Ibland funderar man på vad som
går i skruttens tankar :P Vi var ute i 1½ timme och det var lagomt kallt och snöade. Det var
riktigt mysigt! Både hästar och ryttare var nöjda när vi skrittade hemåt. Det blev en del skratt
åt alla påhitt som hästarna gjorde under ridturen.
Julritten
I år blev det "julaftonsridning" i förväg. De år som vi är hemma brukar vi alltid rida på julaftonsmorgonen,
men i år så är vi i stugan. Så då fick vi improvisera lite och rida några dagar för tidigt helt enkelt. Det var jättemysigt och hästarna skötte sig super. Vi red till Stöcke PF och tillbaka :)
Visst e Holle världens sötaste Rudolf <3 Eller Holldolf som han fick heta idag
Att släppa en känslobomb
Jag vet egentligen inte var jag ska börja, jag har så mycket sorg i kroppen och jag vet inte vad
jag kan göra mer än att gråta och hoppas.
Som alla vet så har jag varit med Holle till ATG var 3:e månad i minst 3 år pga. foderfickor. När
vi har åkt till ATG har veterinären rensat ur fickorna, slipat någon hake m.m. Och det har gjort att
Holle fortfarande är med oss idag. Veterinären har inte velat ta bort honom då han har varit
levnadsglad och hållt sin vikt någorlunda jämnt trots lite upp och nedgångar i vikten.
Men sedan i somras har det inte gått som vi har velat. Holle har tappat vikt allt eftersom. När jag
drog in honom till ATG för att väga honom så visade vågen att någonting var fel, han hade tappat för
mycket vikt. Efter besöket på vågen ringde jag ATG och bokade in ett besök för att kontrollera munnen
tidigare än vanligt. Jag ville utesluta munnen då jag vet att han har en problematik med den. Så den 13/11-12 åkte vi till ATG för besöket. Men svaret var inte alls som jag hoppades. Munnen såg ut som det hade gjort besöken tidigare. Jag pratade med veterinären om hur jag kände för situationen och jag sa exakt
det som jag kände:
Jag har gjort allt jag kan förutom att testa en fodersort som vi har fått hjälp att ta fram till Holle. Det
är ett helfoder från Kraft. Jag vill utesluta att viktdengången beror på att vi lyckats göra oblanas i foderstaten. Jag kommer att prova det nya fodret på honom och har det inte gett något resultat till Januari
så kommer Holle att få somna in. Han ska inte behöva lida. Holle ska få somna in medans han fortfarande är pigg och glad. För jag kan verkligen inte göra något mer. Jag har anpassat motion, har provat olika foder, har sökt fram det mjukaste höet, laggt min tid, mina pengar och mina känslor på att göra allt jag kan. Jag vet inte vad jag kan göra mer än det jag redan har gjort. För sitter det inte i att vi har lyckats göra obalans i foderstaten så är det bara att se sanningen i vitögat: Hans kropp kan inte tillgodse sig maten längre. Hans kropp har kommit ifatt den ålder han är i.
Veteriäner tyckte att jag hade rätt tänk gällande frågan att låta Holle få somna in om fodret han får nu
inte ger resultat. Han har fått ett bra liv. Och det kan jag verkligen säga att jag har gett honom under de
åren som det har varit vi två!
Som veterinären sa: Det är sällan man träffar 23-åriga f.d travhästar och att 23-åriga travhästar har fått ett så bra liv och avslut på sitt liv!
Men hur mycket man än får höra hur bra han har haft det känns det inte lättare. Han är och kommer alltid
att vara min ögonsten och jag gruvar för det nya året., jag hatar att veta att jag kanske kommer att få fatta
ett beslut om Holle som jag verkligen kommer att avsky. Men jag vet vad som är bäst för Holle, och går han inte upp i vikt så är det bara egoistikt att mig att tvinga honom att vara kvar på jordelivet. Han kommer att få somna in som det glada och älskade individ som han är om det nya fodret inte hjälper.
Jag har lagt så mycket tid, känslor och pengar på denna häst. Och det är värt alltihop! Jag kommer aldrig
att ångra det jag har gjort och kommer att göra för Holle. Jag kommer även att stå för att jag har gjort allt jag kan för min älskade vän den dagen han kommer att somna in. Ingen kommer någonsin att kunna säga någonting annat!
Nu vet ni hur det ligger till, och jag ber så hemskt mycket om ursäkt om någon tar illa vid sig att jag inte har
berättat. Men jag har verkligen inte orkat berätta.
//Sanna
Pupen <3
Mamma var snäll och tog hand om Holle ikväll med Syrran då jag jobbade. Och jag blev lättad
då mamma ringde tidigare ikväll för att berätta att Holle var feberfri (Holle hade lite feber igår).
Så nu kan jag äntligen slappna av! Mammahjärtat skriker när det är något fel med älsklingen!
Tog dessa bilder för några dagar sedan men har inte överfört dem till datorn förens idag ;)
.......
Jag har så mycket känslor i kroppen att jag inte vet vad jag ska göra av dom.
Jag har nog aldrig gråtit så mycket som jag har gjort sedan i November..
Man vet att allting har ett slut, men man vet bara inte när det slutet kommer!
Slowfeeding nät
Är bara hur bra som helst. Sedan vi började med det + fri tillgång på halm har Pridde fått ett helt annat lugn när det gäller mat. Nu noppar han lite i taget och det räcker jättelänge. Han är lugnare och mindre "på" när man kommer med maten. Han gillar fortfarande käk men är betydligt mer harmonisk i matsituationnen :) Gillas skarpt av oss men jag är fullt övertygad om att även Pridde håller med :)
Priddes favoritsysselsättning :)
Här kommer några fler pållar som finns i stallet :)
Julshow , julpynta och julbord :)
En bildbomb från Hippos Julshow samt vår egen julpyntning i stallet med julbord efteråt. Bildkvallan suger men lite ser ni iaf :)
Förberedande hoppning
Som rubriken säger så hade vi förberedande hoppning idag. Jag fick som vanligt min hoppkompanjon
Magic. Min trygga pojke! Vi värmde upp i alla gångarter och hoppade sockerbitshinderna några gånger
innan vi en och en fick rida en liten bana som ni ser på bilden nedan. Vi fick hoppa banan 2 gånger var.
Jag är supernöjd över dagens ridlektion! Glädjen bubblade i magen när vi var klara och skrittade av. Båda
omgångarna gick bra på olika sätt. På första försöket kom vi bra på krysshindret och studsen, men mellan sockerbitarna råkade det bli 5½ galoppsprång istället för 6 galoppsprång. Jag fick inte tillbaka honom helt.
På andra försöket kom vi bra på krysshindret, men det blev lite sämre galopp på studsen (men det löste sig fort), och sedan red jag på 6 galoppsprång mellan sockerbitarna. Så på andra försöket fich jag till det med galoppsprången :) Så båda gångerna blev det missar på olika ställen, men det skiter jag i då allting kändes
så jäkla bra. Jag var mycket tryggare i min ridning, jag kände aldrig att jag var ur balans och när det blev fel
kände jag bara: Äh, nu fortsätter vi på nästa hinder! Jag lät mig helt enkelt inte påverkas av att det blev fel.
Magic var pigg, glad, bjöd fint och lyssnade bra på det jag bad honom om. Han är verkligen en trygg klippa i hoppningen och jag är glad att jag har fått lära känna denna häst! Han ger mig tryggheten i hoppningen! :)
Jag fick beröm för att jag visste hur jag skulle samla ihop honom mellan sockerbitarna för att få till galopp-
sprången, att jag var mycket mer avslappnad i min ridning (har varit väldigt spänd pga. rädslan), att jag hade
mycket bättre tempo än tidigare (jag är ju förälskad i handbromsen). Jag är verkligen superdupernöjd över
dagens ridlektion!
Med snön
Kommer äntligen möjligheten att låta hästarna galoppera av sig lite energi och få känna glädjen över att kunna sträcka ut och få leka lite :) Nöjda glada pållar och nöjda ryttare tackar för snön och önskar att den stanna kvar..
Snö ute
Och herrarna i hagen myser. Känns helt otroligt underbart att ha husen för dom att krypa in under när vädret ställer till det. Ser bara huvudena som tittar ut när vi kommer och kör förbi :) Dom känner igen ljudet från bilen, det märks hur tydligt som helst :)
Är glad över att vi står så bra, att alla är så positiva, vänliga och öppen sinnade, trots så brett spektra av olika inriktningar och åldrar :) Öppnar för ett lärande som spänner över många nivåer :)
Är glad över att vi står så bra, att alla är så positiva, vänliga och öppen sinnade, trots så brett spektra av olika inriktningar och åldrar :) Öppnar för ett lärande som spänner över många nivåer :)
Tack och lov för snö....
Så mycket mysigare ute nu. Ljust och så skönt tyst av all snö. Prommade mot hamnen och lilla Frodeplutt fick följa. Pussade mular och bara myste ikväll. Det är så skönt att vara sist och bara lulla runt med lite musik på radion, stallmys när den är som bäst :)
Underbara väder
Fredagen blev en oplanerad vilodag. Blåsten var sjukt jobbig ute i Ström! Huvaligen vad det knakade och brakade bland träden, käntes lite otäckt att fara ut, så denna gången bangade vi faktiskt. Inte ofta som vi gör det men i fredags sa sunda förnuftet att det faktiskt kunde bli lite farligt även i skogen. Så det blev pyssel och en massa pussar på mularna och trevligt surr för oss tvåbenta med dom andra stall tjejerna :) Inte helt fel det heller ;)
Lördagen bjöd på lite mindre blåst så då blev det en liten tur i skogen mot Bottniabanan :) Allt gick super, förutom när en människa klev ut på bron och började att tok locka på en katt högt och ljudligt....då blev det tvärstopp på båda hästarna och giraff halsarna med storöronen kom fram :) Sötnötar, men förutom detta så var det en härlig tur i ny snön...
