Så länge har jag varit utan Pyret. Kan än idag komma på mig själv att tänka att det att är någonting jag har glömt, men lika snabbt som tanken blivit tänkt så knyter sig magen och hjärtat när det slår mig att han faktiskt är borta. Jag har inte glömt någonting. Det är inget vi längre. 

 

Att man kan sakna någon så att det gör ont trodde jag inte att jag skulle uppleva igen, speciellt inte efter att jag blev tvungen att låta min andra hälft Holle somna in 2013. Efter honom var jag naiv och trodde att resten skulle bli en barnlek. Ledsen ja, men inte så att det känns som att själen går i tusen bitar.

 

Men det är ingen skillnad på min hjärtehäst Holle och min hjärtehäst Pyret. Jag har haft den otroliga turen att få ha två fina själar i min ägo. Alla år vi fått tillsammans. Alltså, jag saknar tom att behandla den jäkla muggen.

 

Våra ridturer. Träningar. Mysstunder. Markservicen. Mocka hagen med dig som sällskap. Jag saknar allting som gjorde att det blev ett vi <3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vilken tur vi har som har världens bästa Jessika 💕 I helgen är Sanna på äventyr så då får Jessika kliva in och axla lite Pyret 🙂 Så skönt att vara 3 st som hjälps åt med 2 hästar. Helst hade vi ju haft kvar Pridde plutt 💕 men när det nu är som det är så är det ändå skönt med en exraperson som kan det här med häst och som kan kliva in vid behov. Jessika har ingen tanke på att skaffa någon ny häst ( även om jag försökt övertala henne 😊 ) hon tycker att det räcker med att hjälpa oss med våra killar. Och eftersom detta med hästeriet alltid varit en familjesak så har hon ju häst precis när hon vill 👍

 

 

 

 

 

Det har killarna just nu. Pyrets mugg går mot det bättre och han är bara lite svullen ovanför kotan på insidan benet.

 

Under den första tiden med lymfangit och mugg fick vi kyla och behandla + promenera flera gånger per dag. Men efter ett tag när alla krustor på muggen började lossna fick jag sluta bandagera då han fick så pass ont av benlindan att han inte kunde gå, shiveringen strulade och mer än en gång höll han på att sätta sig på rumpan.

 

I samband med detta släpptes storkillarna på betet för att få en sommarlov då Pyret ändå inte skulle ridas. De skulle bara få fokusera på att äta och helas. Gissa vilka som blev lyckliga då lymfangiten började dra sig tillbaka väldigt fort då de började röra sig mer naturligt i de större beteshagarna, jo vi!

 

Så nu, sedan snart två veckor tillbaka, har våra killar gått på sommarlov. De betar hela dygnet och njuter av att bara få vara häst. Både muggen och lymfangiten har mått oerhört bra av det här. Så nu står de, och vi ser efter dom en gång per dag då vi har gått från att behandla två gånger till en gång nu. Annars så händer det inte så mycket där just nu. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det nya året började inte bra! Först flunsan och sedan akut bronkit, så just nu är jag sjukskriven och går på antibiotika. Jag är trött och sliten. Så det har varit lite blandat för Pyret med vila, longering och att Camilla har ridit honom! Tack för att du motionerade honom Camilla! <3

 

Igår hade han en tappsko för första gången på evigheter, så han fick stå inna från igår -> idag tills hovslagaren kom. Efter ungefär halva skoningen så gick strömmen i hela byn, wihoo! Not! Så det slutade med att jag fick hjälp att hålla hästen så att jag kunde lysa upp för hovslsgaren med en pannlampa (Den är suveränt! Även hovslagaren tyckte det!) så att hovslagaren kunde fortsätta arbeta och fixa de två sista hovarna. Så nu har han nya och fina hovar igen med skorna på! Tur att jag har en duktig hovslagare och en snäll häst som inte brydde sig om att det blev mörkt i stallet! 

 

Efter att han hade fått nya skor så blev det longering på ridbanan. Han fick jogga av sig och även ta en lite galopp då det ska börja läggas in i schemat nu. Go och glad över att äntligen få komma ut efter ett dygn på box!

 

 

Som ni säkert har märkt så har jag ( Åsa ) skrivit här lite till och ifrån, på Teamahlenius blogg. När jag fick Lucky så blev det mer och mer att jag gled in här eftersom jag fått en egen häst, jag också ☺av min älskade familj ♥  HÄR kan ni läsa om hur Lucky kom till oss och varför han betyder så oerhört mycket för mig ♥

 

I dag så tänkte jag lägga ut en film på vår stora gula kille Pyret ♥ Han är en otroligt snäll och trevlig kille med ett stort och snällt hjärta i sin kropp. Han är en duktig läromästare som alltid ställer upp och verkligen försöker göra rätt och göra sitt bästa. 

 

Finaste Killen ♥

 

 

När Pyret kom till oss tyckte jag att han var stor som ett hus och väldigt mycket häst ☺ I dag ser jag honom som en liten nallebjörn som hemskt gärna ( om han kunde ) helst skulle krypa upp i knäet som en liten hund ♥

 

När Pyret var ny så rörde jag aldrig hans bakben ( jösses vilken respekt jag hade för dom ) för Pyret har en sjukdom som kallas för shivering. Jag brukar beskriva det som parkinson för häst ( dvs ofivilliga ryckningar i bakbenen som han inte styr över ) Vad shivering beror på har dom fortfarande inte kommit fram till trots olika studier och forskning så det enda vi som hästägare kan göra är att underlätta så mycket som det bara går för vår vän ♥

 

Pyret har jobbigt att lyfta sina bakben.Han har ofrivilla ryckningar när han står och när han ska lyfta dom. Om man inte är medveten om hans sjukdom kan det uppfattas som om han försöker sparka mot en, vilket han ALDRIG skulle göra! Finns inte på världskartan att han medvetet skulle sparka den människa som jobbar med honom! Och lyfter benen gör vi ju varje dag på våra vänner. Vi kratsar hovarna, byter brodd vid behov, på och av med snösulor, hovis ska ju också kunna göra sitt jobb osv osv. Det är inte fören man får en häst med denna formen av problematik som man inser hur mycket och ofta som vi hästägare jobbar med benen lyfta i olika situationer. Och nu kommer insikten i hur tunga deras ben är när dom inte kan hjälpa till och lyfta dom helt och fullt själva!

 

Detta med shivering var helt nytt för oss när finaste Pyret klev in i våra liv. Vi har fått ( mest Sanna ) pröva oss fram för att hitta det bästa sättet för att hjälpa honom att slappna av och lita på oss när vi ber honom att lyfta sina bakben. Det tog flera månader innan Pyret var så trygg med mig att han gjorde det, och i dag gör han det även ute, utan en vägg att ta stöd mot ♥ Fina killen ♥

 

För att hjälpa Pyret ( om vi behöver jobba med honom med lyft bakben länge ) så tar vi undan allt efter en vägg, flyttar honom dit så att han kan ta stöd mot väggen ( kan då slappna av bättre ) och sedan lägger vi hans bak knä på vår rygg så att han kan lägga ner sin tyngd och "vila" lite på oss så att säga. Då om jag har tur (Sanna är mkt duktigare och betydligt starkare ) hinner jag fixa det jag behöver utan allt för mycket ryckningar och omtag ☺ Men jag ska vara helt ärlig och säga att det nästan alltid är Sanna som fixar så här när det behövs. Men det är bra att kunna för även jag har fått trixa på för att hjälpa Pyret när Sanna inte har kunnat göra det.

 

Så här jobbar vi för att Pyret ska kunna slappna av ♥

 

 

 

Våra killar går också ute i stort sett nästan hela tiden dygnet runt. Dom har fri tillgång till grovfoder, halm i sina hus och fri tillgång till vatten. Att få röra sig på en större yta dygnet runt tror jag ( mina tankar, behöver inte vara sanningen! ) också hjälper till, dvs att aldrig bli riktigt stillastående på mindre yta upplever jag minskar problematiken. Men stress, att bli kall och stel samt oro, det ser jag har en negativ påverkan på fina killen. Så vi gör det vi kan för att minimera dessa siuationer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag kickade Jag, Mamma och Syrran igång dagen med stallet. Hästarna är motionerade (Pigg Pyret!), markservicen fixad, sadlar och träns m.m. är smörjt, jag har packat inför tävlingen i Sikeå imorgon och Pyret är knoppad. Nu efter några timmar i stallet rullar vi hemåt för att göra oss klara för att gå ut och äta. Mumsigt!

 

Idag hade jag turen att hovis kunde komma förbi och sko om Pyret. Pyrets hovslagartid blev framskjutet då våran hovslagare varit skadad. Men idag var turen på våran sida och han fick tid för oss! Yey, HAPPYFACE! 

 

Sedan bar det av till Robertsfors för att kolla in den nya hästaffären Selar. Det fanns verkligen jätemycket fint där! Så har ni vägarna förbi så kika in. Jag fick med mig ett vitt dressyrschabrak men rosa och vita kristaller på ena sidan. Så nu Har jag brosch, örhängen och schabrak med rosa och royalblå detaljer till tävlingarna framöver! WhoopWhoop!

 

 

 

 

I går fick killarna sitt välförtjänta sommarlov med betessläpp ♥ Dock kommer dom inte att gå dygnet runt hela sommaren utan kommer att varva med att komma upp till stallet. Detta gör vi dels för att underlätta för våra medryttare men även för att ge killarna en chans att komma undan allt småkryp som tyvärr följer med sommaren. En annan fördel är att färskt gräs blandas med torrhö hela sommaren så deras magar är invant på både ock och det är väldigt skönt när dom senare i Augusti ska komma hem igen ☺

 

Så här firade Pridde Plutt det mest hela tiden ♥

 

Släppet gick bra och alla har luktat på varandra utan skrik och sparkar. Nu hoppas vi på att reste  av sommaren ska bli lika bra 😊

 

Pyret fick sig ett pass i skogen då träningen blev inställd. Och nu i efterhand så var det bra mitt i allting. Pyret kändes trött och slö pga värmen så från att jag skulle trimma själv på banan så fattade jag beslutet att rida ut i skogen istället. Det blev lite trav och galoppjobb på lång tygel. Så mot slutet taggade han faktiskt till och det blev lite fart under hovarna. Haha! Vi var ute i ca 50 min i det fina vädret!

 

På din födelsedag ♥