Första julen utan er

 
I år kommer vi inte att kliva upp tidigt för att köra ut till er. I år blir det ingen tidig mockning, att göra i ordning hö, att skrubba ur thermobaren och byta vatten, att pussa mular, rida och ge lite extra gotta. Saknade och älskade <3 
 
 
 
 
 

Nu Tackar vi för oss

Här tar vår resa som hästägare slut. Vi har tillsammans kommit fram till att orken till att satsa det som krävs känslomässigt i en ny vän , den finns inte. Vore det bara det ekonomiska klarar vi det, för i vår familj så hjälps vi åt oavsett hur involverad var och en är i detta med hästeriet. Som vår fina Anton brukar säga, när han hjälpt till trots att hästarna alltid varit någonting som han aldrig varit involverad i, mina pengar är era pengar, vi är ju en familj ♥
 
 
 
Det är Anton det! Han har under alla dessa år sett hur det tärt ekonomiskt för hans storasyster med en häst som ständigt varit skadad på ett eller annat vis, och med pengar har han alltid hjälp till oavsett hur summan sett ut. Det han aldrig, trots sitt stora hjärta för familjen kunnat ( Och tro mig, hade han det hade han aldrig funderat utan gjort det på en gång ♥ ) det har varit att lyfta lite av all den sorg, ångest och oro som följt med hästägandet, det har Sanna burit själv i alla år, men med oss alla i familjen runt omkring som stöd och med en axel eller två att gråta ut mot. 
 
Allt började med en svullnad fram på bröstet för vår fina Pyret. Ingen feber, ingen smärta, go och glad så rådet blev att avvakta och se  ( Tankarna gick att det var någon form av ett yttre trauma som var orsaken till svullnaden ) Men med tiden så förflyttade det sig, ökade på och minskade lite, var som olika från dag till dag. Blev sedan hosta som från början bara var vid ridning som sedan tyvärr ökade på i omfattning och även vid vila. Där var tanken först att det var typ som Lucky, lite känsliga luftrör mot damm så vi ökade på hans "hostmedicin" som vi gett honom i förebyggande syfte sedan Lucky fick det utskrivet. Det är baserat på örter och har en väldigt bra slemmlösande effekt och eftersom Pyret varit lite känslig, särskilt på vårkanten, lite hostig mott damm, så beslutade vi att fortsätta med det till honom i förebyggande syfte. Han blev jättefin i den lilla hosta han hade från början men sedan blev det mer och mer och oftare och oftare och trots att vi ökade på till maxdos av hans hostmedicin så hjälpte det inte fullt ut. Fortfarande ingen feber men nu hade han börjat att tappa vikt och musklerna började att tyna bort och vätskeödemet och hostan var kvar.
 
Där och då beslutade vi oss ändå för att ta ut vetten  för en ordentlig undersökning för att kolla vad som kunde felas vår fina vän. Vi tar ju som sagt ut vetten hellre en gång för mycket än en gång för lite och med den kunskap och erfarenhet vi samlat på oss genom åren så visste vi ju att med vår finaste vän Pyret var det sällan och aldrig någonting enkelt. Största oron var att det var hjärtat som börjat vara lite svagt och trött. Men till vår lycka lät hjärtat väldigt bra och det var bara lite störning på lungorna. Så det togs en massa blodprover som skickades iväg ner för analys och en annan hostmedicin blev insatt eftersom övre delen av lungorna lät lite. 
 
Så då kom väntan nr 1. Och när väl provsvaret kom, ja då ryktes marken undan helt! Lever och njurvärdet ( båda ) var på tok för höga. Vetten som vi hade här i Umeå ville av naturliga skäl inte uttala sig om ev behandling och dyl utan ville först vänta in vad en specialist hade att säga om provsvaren. Blev en lång helg som bara gick åt till att vänta, hoppas och förbanna tillvaron och sakta kom då känslan smygande att denna gång kanske det inte gick att göra någonting för den sista av våra fina vänner.
 
Och när då specialisten hörde av sig så visade det sig att vi hade kommit till samma slutsats. Det gick inte att behandla och när väl dessa symtom som Pyret uppvisade ( vätskeödem, hosta, vikt och muskelbortfall ) så var organen så slut att det inte gick att bota. Så där och då beslutades det att för Pyrets skull var det mest humant att få somna in och det på en gång. På måndag den 9 April ringde jag det samtal jag gruvade för och i går följde vi alla 3 ( Sanna Jag och Jessika ) Pyret till den sista vilan. Precis som det var när Lucky fick somna och likaså när Pridde gav sig iväg på sin sista resa där vi inte andra kunde följa med ♥
 
Allt detta gick väldigt fort, nu pratar vi några ynka veckor, från första symtom tills då beslutet blev att låta Pyret vandra vidare till sin änglavänner i himlen. Det var inte länge sedan Lucky gjorde sin sista resa ( 5 veckor & 6 dagar sedan i går. I dag på dagen 6 veckor sedan ) och före det var det finaste Pridde. Så nu står vi här, lite vilsna i tillvaron när det som vi andats och levt för i så många år abrupt tog slut på några ynka veckor. Själen har inte hunnit i kapp och det kommer att ta en lång stund innan vi landat i att vi inte har några hjärtan som väntar på oss i Ström längre. Men vi vet att vi tillslut kommer att hitta våra nya jag igen, Jessika har vandrat denna resa lite längre än vi andra och hon lovar oss att vi kommer att komma till ro även om det just nu bara är ett stort kaos i våra liv. 
 
SÅ nu Tackar vi för oss. Här avslutas det Team Ahlenius som vi i början av vår tid döpte oss till när vi med vingliga kliv fattade beslutet att kliva in i hästvärlden med allt vad det innebar. Jag vill rikta ett stort Tack till Anna Spencer som gjorde denna resa möjlig. Utan henne som mentor och vän vet jag inte om jag hade haft modet att våga satsa och ge flickorna denna möjlighet. Som ett blåbär rullade jag in och tack och lov stod hon där och plockade upp mig i sin korg och såg till att jag hade någon att fråga när allt var nytt och i sanningens namn väldigt skrämmande. För naturligtvis fanns oron att jag inte skulle klara av att ro allt i land.
 
Vi vill även tacka Camilla Ålander som genom sitt engageman, sin stöttning och sitt driv gjort att både jag och Sanna utvecklats enormt. När vi haft en Camillalektion har ingenting känts omöjligt och känslan av att känna sig som typ Malin Baryard eller Patrik Kittel har alltid funnits där när man klivit av efter en lektion, kommer verkligen att sakna dina lektioner och ditt helhjärtade stöd ♥ Tack ♥
 
Men Team Ahlenius har inte bara varit vi i vår familj. Vårt Team Ahlenius har varit vi och våra underbara medryttare. Tillsammans med er gick vi från att vara Team Ahlenius det bästa gänget som vi någonsin kunde ha önskat, till att bli ett Dream Team till 100 % Tack ♥ för att ni alltid har funnits där för oss och våra killar ♥
 
 
Men nu kliver vi ur "ägande" världen, lite tilltuffasd i själen men många erfarenheter och mycket kunskap rikare. Men att än en gång satsa och lägga ner hela själen i en ny vän, ja det orkar vi inte just nu. Sen vad livet har att erbjuda längre fram, ja det har vi ingen aning om. Men just nu är det dags att säga adjö & tack för oss. Vi får se huruvida Team Ahlenius uppstår i hästform igen, hur som helst kommer vi i familjen alltid att vara Team Ahlenius och finnas där för varandra i vått och torrt, som vi alltid har gjort och som vi alltid kommer att göra i framtiden ♥
 
Tack för oss ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Dagarna går

Och sorgen kommer och går. Ena stunden kan man skratta åt olika minnen och ena stunden gråter man och ångesten kommer krypande. Vi följdes åt till slutet. Nu är det Holles och Apaches tur att se efter våran älskade Pridde. Syrran har succesivt börjat plocka ihop i stallet. Hon har slängt det som är nött och trasigt och lagt undan det som hon i sinom tid ska göra sig av med. Men allting tas pö om pö. Ingen stress! Lucky har fått ta över Priddes gamla box och bås. Så nu har hans saker flyttats dit. 
 
Luckys bås
 
Min nya hylla för handskar, sporrar och chaps i båset
 
 

Sol i sinnet

 

Roadtrip 2016

Vi var ute Tisdag V.29 till Måndag V.30. Vi körde Ca 250 mil allt som allt. Vi besökte Kolmården, Gränna, Gekås Ullared och avslutade med Furuvik för att gå på Furuviksparken. Vi har haft varmt varje dag (ca 30 grader och uppåt) och i stor sett strålande sol varje dag. Det har varit underbart! Tack mina fina tjeje för en minnesvärd resa <3 
 
Norrköping/Kolmården
 
Gränna
 
Gekås Ullared
 
Furuvik
 
 
 
 
 
 
 

Glad Midsommar

 

Och regnet det bara öser ner

Men vad gör det när alla är glada och stämningen är på topp ! ☺
 
I dag hade vi vår hopptävling i Ström ( Ströms Hoppet) och vädergudarna var inte nådiga med oss, regnet fullkomligt öste ner. Men oj vilken härlig dag det blev ändå ☺ Hästarna (alla) skötte sig super, ryttarna var superduktiga ( från liten till stor) och att efter detta blötväder få sätta sig i lillstugan med öppen spis som sprider govärmen och sedan få varm soppa ( Tack Ida ♥ ) och sedan fika i magen gjorde verkligen en lite för blöt dag till en toppendag ☺ (Bilder kommer måste bara gås igenom först) 
 
Så här (torra) var vi efter några timmar ute i det norrländska sommarvädret ☺
 
 
Fotograf: Veronika Sjögren

Sommarhagar

Efter att ha varit med Rufus på återbesök i Vännäs hos Distriktveterinärern och jobb så rullade jag och mamma ut till stallet framåt kvällen. Markservicen och sommarbeteshagar stod på schemat för oss!
 
I år kommer alla killarna att få gå ihop och de kommer att få varva med att gå mellan de sommarhagar som vi har byggt. Så att de kan gå så länge som möjligt och beta! 
 
Jag och mamma blev riktigt nöjda för hur mycket vi hann med men det fanns en stor baksida igårkväll, och de var de förbannade MYGGEN! Jäklar vad de var på hugget. Vi byggde helt klart hagarna vid fel tid på dygnet och så var vi båda svartklädda, någonting som myggen verkar vara extra sugna på. Huvva! 
 
Hage Nr.1 är helt klar, den ligger efter samma väg som vi har haft sommarbete de senaste åren
 
 
Hage Nr.2 ligger efter byavägen. Den är stoplad men eltråden är inte dragen ännu.
 
 
 
 
 
 

Nu är det vinter

Och det var faktiskt dags för lite mer vinterbilder på headern ☺ Men oj så krångligt det är att fixa till, glömmer från gång till gång hur jag gör. Men nu har jag sparat mallen så förhoppningsvis kan jag fota nya läckra bilder i vinter och lägga in lite nya med jämna mellanrum ☺
 
 

Nostalgitripp

 
 
 
 
 

Sjukdomar

Är aldrig roligt. Just nu är mattarna Sanna & Jessika förkylda så in i vassens, dom ligger skönt nerbäddade i soffan med sina fyrbenta så vänner Rufus & Kirvan. Som tur är så har min förkylning planat ut, kulmen har varit men det verkar som bättringsvägen blir lika lång som sjudomstiden. 
 
Att rida är inte riktigt på tal om just nu, för ngn av oss. Så gårdagens stall blev att jobbas på lina för alla 3 herrarna. Att lina 3 är inte ens i närheten av så jobbigt som att rida 3 st ☺ Markservicen på det gav ju mjölksyra så in i nordens. kan bara säga som så att lite mat i magen och en dusch senare dog jag av i soffan innan det blev sänggående. Kort men intensiv dag.
 
I dag är det fina Oliwia som har Lucky så utan att ljuga erkänner jag att det med min 48:åriga förkylda gammkropp är väldigt sköööönt ☺ Tack bästa Oliwia med mamma, ni är guld ♥
 
Drömmer mig tillbaka till solen och värmen, men framförallt ljuset!!
 
 
 
 
 
 

Sadelprovning

Idag kom sadelprovaren ut och kollade våra sadlar och provade dom på våra killar!
 
Pridde: 
Hoppsadel: UA
Dressyrsadel: UA
- Var mjuk och fin i kroppen!
 
Lucky:
Pyrets Hoppsadel: Fungerar bra med ett tjockare schabrak eller en tunnare padd + tunnare schabrak
Priddes Dressyrsadel: Fungerade bra med en frontfiller
- Spänd i bogpartiet!
 
Pyret:
Allround mot hopp: Har fått byta ut padded mot en frontfiller, då sitter den bra
Priddes Dressyrsadel: Fungerar bra med en frontfiller
- Mjuk och fin i kroppen. Har musklat på sig i halsen och bogpartiet, men även på bakre delen av ryggen och rumpan. Nu jobbar jag vidare med att muskla runt manken och början av ryggen. Men då han bygger muskler både fram och bakifrån så kommer det sedan att mötas på mitten (förhoppningsvis!). Han ska ridas utan schabrak tillsvidare då hans päls (som är klippt) fastnar i schabraket och rycks lös, och det är därför han har fått en kal fläck av padden.
 

Julpyntat och ätit Julbord i Stallet

Mysfaktor på hög nivå. Julpynt, god mat och trevligt sällskap.
 
 

Bete

Idag fick killarna gå ner till sommarbetet i några timmar i samband med att vi städade stallet. Killarna fick behålla grimmorna på och tur var det. Pridde kom snällt när vi hämtade dom men Pyret var inte riktigt med på noterna. Haha! Fina killen <3
 
 

Veterinärbesök för killarna

Idag hade båda killarna tid hos veterinären för tandkontroll och vaccination kl 08.30 och kl 13.00 :)
 
Pridde var först ut. Han var superfin att dra och gick snällt på vågen. Han vägde hela 427 kg. Så vi måste banta ner skrutt ca 40 kg. Veterinären tyckte att han var fin i kroppen för sin ålder och det var minimalt som behövdes slipas av tänderna fast det var 2 år sedan han var hos en tandläkare senast. Han stod lika snällt i transporten hem :)
 
 
Sist ut var Pyret. Vi fick börja med att knyta fast handtaget till dörren fram på transporten. Han försökte öppna den 2 ggr men gav upp när man märkte att det inte gick. Han stod supersnällt under hela resan. Idag var det tyvärr inte Pyrets dag. Han var lite uppjagad och lite stressad när han ställdes in i en box för att vänta på sin tur. Det blev en del projekt inne i undersökningsrummet då han ryckte väldigt mycket i kroppen pga. lugnandet, fick något ryck och ville backa ur undersökningsspiltan (man kan inte stänga bak då han är för stor) m.m. Men i det stora hela är jag supernöjd över honom! Han vägde 644 kg. Så han går sakta men säker uppåt :)
 
 
Och utöver veterinären har vi gjort markservicen, plockat undan på stora ridbanan inför söndag, burit ner framhoppningshindret till lilla ridbanan, mockat ur Pyrets hage, kört till Stöcke PF och hämtat hinderstöd som vi får låna, fikat. Effektivt! :)
 
 
 

Vad händer med hästarna

Tja tja. Nu har det varit lite tyst här på bloggen, igen. Suckar!
 
Den 14/6-21/6 var hela familjen till Turkiet, och då tog Sofia och Vickan hand om våra killar. Och under hela veckan har vi kunnat släppa allting som har med hästarna att göra och det är väldigt ovanligt när det kommer till oss. Så ni förstår nog hur mycket vi litar på våra vänner? Killarna hade skött sig bra och blivit motionerade hela veckan. Vi fick en liten chock över det när vi kom hem, för vi var noga med att säga innan vi åkte att vi bara var glada att de kunde se efter dom och att dom kunde stå hela veckan om de inte hade tid att motionera dom. Men icket, välmotionerade och omhändertagna killar kom vi hem till. 
 
Vickans bild
 
Under söndagen pratade Jag och Vickan och jag fick lite information om vad som hade hänt under veckan. Jag fick även en liten fin förfrågan av Vickan om hon kunde få låna Pyret och rida en lektion för Marc. Hon ville prova på det då hon hade ridit honom en vecka och tycker att han är fin! Hon fick en tid för Marc i tisdags och då bestämdes det att Pyret skulle få åka till Hippo redan på måndag eftermiddag och få sova där tills på tisdag. På måndagkväll blev det en liten tur i skogen. Vickan red och Jag promenerade med Tira som sällskap :)
 
På tisdag red Vickan sin lektion och jag kom dit på eftermiddagen efter jobbet. Lektionen hade gått bra, och vi fick veta att sadeln var urusel om man skulle rida dressyr (Hoppsadel kanske inte är det bästa?). Är stolt och nöjd över både ryttare och häst! Innan vi lämnade Hippo fick han en dusch. Så skrutt fick bli ren och fin en stund iallafall. Resan hemmåt gick bra tills vi kom till Stöcke, då började han smälla ordentligt i transporten, och vi började prata om att jag hade en stressad häst och att det var jätteskumt, han brukar ju aldrig vara sådär. Men innan vi vet ordet av det flyger dörren längst fram i transporten upp, och så fort jag saktar ner ekipaget kommer huvudet med spetsade öron ut och ser allmänt glad och nöjd ut. Människorna i bilarna bakom blev nog lika snopna som vi. Syrran får hoppa ut, stänga dörren och gå tillbaka till bilen typ 5 ggr. För så fort Syrran hade stängt dörren på transporten och kommit tillbaka till bilen började han leva rövare och sedan flög dörren upp på nytt. Sista gången han hon in i bilen och lika snabbt var vi i rörlse. Dock så lyckades han få upp dörren igen, men vinden tryckte igen den ;) Så nu har jag en häst som har lärt sig öppna transportdörren, wiho, eller?! Nu ska det dit en hake! Nog för att han är världens finaste, men jag vill inte ha hans vackra huvud utanför transporten när den är i rörelse.
 
Idag red Mamma och Syrran ut. De red i alla gångarter och Mamma fixade galoppen på Stora Gula. En tummen upp för det!
 
 
Imorgon står det vila på schemat. Pridde ska vara på Evidensia 8.30 och Pyret ska vara där 13.00. Det ska få träffa tandläkaren och ev. vaccineras. Vaccinationen får vi se om de blir av då det är Strömhoppe tre dygn senare. Är det för tätt inpå så kommer vi att ringa Göransson och be honom komma ut för att ge dom sprutorna liten senare. Men vi får se hur det blir :) 
 
Imorgon ska vi även förbi Stöcke PF en snabbis och hämta några hinderstöd som vi får låna av dom inför Söndag. Det är verkligen supersnällt att vi får det!! Ett stort tack till er!!
 
Nej, nu ropar sängen. 06.00 ringer väckarklockan och då är det bara till å kliva upp. Vi har tider att passa!

Inbetningshage

Idag fick killarna gå i inbetningshagen för första gången. De fick stå i ca 35 min och när vi kom tillbaka såg vi flera rullfläckar och en högrest Pyret som kollade efter oss, men när han förstod att vi var påväg in i hagen var han snabb med att valla Pridde bort från oss ;) Han var väldigt tydlig med att han inte alls ville bli hämtad idag! Haha!
 
 
 

Dagens ridpass (Bildbomb 2)

 

Dagens ridpass (Bildbomb 1)

Det blev trav och galoppjobb jämsides med åkern! Pigga och glada killar idag!
(Ignorera att vi ser ut som muppar från yttre rymden. Koncentrationen var på hög nivå!)
 
 

Egna hästskötare

Läste på tyrashastar.se där hon beskrev vad hennes hästskötare hade för uppgifter på tävlingar. Vart full i skratt när jag insåg att jag har haft hästskötare under alla mina år som jag och Pridde tävlade, haha :) Är så oerhört tacksam att jag haft sådant underbart stöd från min familj under alla åren, hade inte klarat det annars <3
 
Dessa uppgifter har mina "hästsköre" haft
  • Transportera mig och Pridde till och från tävling
  • Anmäla mig till tävlingar
  • Anmäla mig i sekretariatet
  • Hålla koll när klassen startar
  • Hålla koll på när jag ska starta
  • Hålla koll på var och när veterinärbesiktningen är (ibland behövde jag inte ens springa med honom, det fixade mina "hästskötare" ;) )
  • Fixar iordning Pridde innan start
  • Ha ansvar över lyckokaninen som jag och Pridde måste pussa innan start (jag på nosen och Pridde på arslet)
  • Leda fram Pridde så jag kan gå banan (en period joggade Sanna med Pridde så att han även fick börja trava fram)
  • Leda efter klassen (självklart skrittade jag av honom, men han fick gå lite utan utrustning också)
  • Stå ut med en bitter och nervös "arbetsgivare"
  • Ta med mat så vi inte behöver gå hungriga och griniga
  • Filma/ ta kort
  • Peppa och vara moraliskt stöd
 
Underbetalda och långa dagar men ni har alltid ställt upp i ur och skur, med och motgång.
 
Tack för att ni har stått ut med mig under alla åren vi tävlade. Vi har verkligen varit Team Ahlenius! Tack Mamma, Pappa och Sanna!
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0