Den handlade om ett äldre par som kämpade på med sina 19 kor och några hästar. Hur dom trots sin höga ålder gjorde allt för att kunna ha kvar korna. Men tillslut så gick det inte längre, så korna blev hämtade med lastbil och bortforslade från gården.

 

När jag såg den gamla kvinnan stå där och titta efter bilen, ja då vet jag precis hur hon kände det! I hennes ögon såg jag samma sorg som jag vet att jag själv hade i mina den morgonen när Lucky åkte iväg. Jag såg också hennes försök till att få en ny vardag att fungera, en vardag utan sina älskade kor som hon haft under så många år. Att bryta en vardag där det första man tänker på morgonen är omsorgen om djuren och så även är det sista som man tänker på, på kvällen. Ja en sån livsstil är inte bara att bryta från en dag till en annan.

 

Hennes man gick bort 6 månader efter att korna klev upp på lastbilen och själv flyttade hon in i en lägenhet för att få det lite enklare i vardagen. Hon bytte från att se kor på ängen en härlig sommardag till att se en lekprak med barn. Jag älskar barn, det gör jag. Men jag vet difinitivt vilken av utsikterna jag skulle ha föredragit, och samma lika tror jag nog gäller för denna kvinna som fick ge upp hela sin livsnerv pga ålder ♥