TIPPTOPP ÖNSKELISTA (Ge mig, snälla?)
Egendesignad huva, Christina, (Ska se ut som på bilden ovan med vit grund istället för pärlgrå), 559 Kr
Egendesignat schabrak, Christina, ska se ut som schabraket på bilden, 799 Kr
Pannband "Show" Royalblå, 899 Kr (Ska användas till schabraket och huvan på bilden ovan)
Finns hos Tophorse
Crown GOLD dressyrschabrak från GG, 449 Kr
Crown GOLD fleecebandage från GG, 349 Kr
Finns hos Cheval Ridsport
Horze sicily dressyrschabrak, Vit, 349 Kr
Finns hos Horze
Crown SWEDEN flughuva från GG, 199 Kr
Crown GOLD allroundschabrak från GG, 449 Kr
Finns hos Cheval Ridsport
Ännu mer slösarfingrar som pirrar, Del 3
Gud, tänk om man hade en sedelpress under sängen som man skulle kunna ta fram vid behov ;)
Nu hittade jag lite fint på Chevalridsport, men jag har sett att vissa av sakerna finns att få tag i
på lite närmare håll ;)
Hoppning
Crown SWEDEN flughuva från GG, 199 Kr
Crown GOLD allroundschabrak från GG, 449 Kr
Dressyr
Crown GOLD dressyrschabrak från GG, 449 Kr
Crown GOLD fleecebandage från GG, 349 Kr
Övrigt
Nummerlapp från Kingsland, 99 Kr
Det pirrar i slösarrfingrarna, Del 2
Just nu är det en massa önsketänkande här ;) Nu var jag däremot inne på Tophorse och tittade.
Egendesignad huva, Christina, (Ska se ut som på bilden ovan med vit grund istället för pärlgrå), 559 Kr
Egendesignat schabrak, Christina, ska se ut som schabraket på bilden, 799 Kr
Pannband "Show" Royalblå, 899 Kr (Ska användas till schabraket och huvan på bilden ovan)
Hur snyggt skulle inte denna tävlingsoutfit vara på hoppbanan? Dregglar så nanting!
Akuten
Spenderade ca 2 timmar på akuten idag. Sedan årskiftet har jag haft problem med min
hosta till och från, men efter att jag åkte på något influensaliknande och magsjuka så har
jag bara blivit sämre. Hostan har blivit värre trots medicin, det har känts som att jag har feber,
blivit tröttare och tröttare, ont bak i ryggen, har inte orkat motionera och så fort jag har ansträngt
mig har det känts som att jag har fått andnöd.
Det som kom frams till va att jag inte är sjuk men att det är min astma som strular. Så nu
ska jag ta 5 doser symbicort/dag, använda bricanyl vid behov och ta Betapred 5 tabletter/dag
i 6 dagar. Så nu hoppas jag att det vänder då jag känner mig sjuk fast jag inte är det. Jäkla
astma!
Och det kändes inte heller bättre att jag fick berätta för läkaren att jag har självmedicinerat mig
själv i ca 2 veckor :P
Det pirrar i slösarrfingrarna, Del 1
Något som jag verkligen kollar på ofta är utrustning till häst (Okeydå, mest schabrak)
Och denna gång tittade jag in på Horze och hittade lite fin utrustning som jag skulle vilja
ha till nästa häst. Men just nu är det ganska onödigt då jag är hästlös (Men jag hoppas
att det inte blir allt för långvarigt)
Hoppning/Allround
Horze chester allroundschabrak, Karminröd, 289 Kr
Horze senskyd och bakstrykkappor, Karminröd, 168 Kr och 159 Kr
Horze chester allroundschabrak, Capriblå, 289 Kr
Horze senskyd och bakstrykkappor, Capriblå, 168 Kr och 159 Kr
Dressyr
Horze sicily dressyrschabrak, Vit, 349 Kr
Horze sicily dressyrschabrak, Svart, 349 Kr
Ringt runt
Idag har det blivit en stund med telefonen mot mitt öra. Jag får se vad framtiden erbjuder :)
Lite shopping
Jag kunde verkligen inte vänta tills lönen skulle komma, så jag tog de sista pengarna för
denna månad och åkte med Syrran till Strömpilen för att shoppa på Lindex. Ville inte riskera
att förlora plagget då det var sänkt från 999 kr till 250 kr. Då lever jag hellre fattigt tills på onsdag
då lönen trillar in :) Syrran tyckte också att den var jättesnygg så hon införskaffade också en ;)
Mer vild än tam
Idag fick jag äran att ta hand om Priddeplutt (Jag erbjöd min syster att ta honom).
Jag och Ruffe rullade till stallet och gjorde först bort markservicen, vi passade även
på att fylla på med nytt spån och hämgde in ett proppat hönät med halm i boxen. Så
nu slipper Syrran att göra det dom närmaste dagarna (Hoppas jag).
När all markservice var fixad hämtade jag in ponnyn. Jag gjorde honom iordning innan
vi lämnade stallet. Under tiden som vi skrittade fram taktade han, småtravade, slängde
med huvudet och blev "rädd" för saker, och allt detta med spetsade öron!
När vi kom till lillbanan så hade jag precis fått ut honom på volten innan han började att
galoppera som en tok runt, runt. Han vägrade att sakta ner och gjorde även en del rivstarter
i galoppen. Det var en väldigt pigg ponny med spetsade öron som jag fick arbeta som en
tok med för att få honom att börja trava istället för att galoppera.
När Pridde hade fått springa i full kareta i några varv så lyssnade han snällt när jag bad honom
att sakta ner. Då blev det en del jobb i trav i båda varven innan han fick göra lite galopparbete
igen. Resten av passet skötte han sig men man såg med jämna mellanrum hur ponnyn
funderade över om han skulle utföra mer hyss, men som tur va så han jag stoppa honom i tid
varje gång. Det var helt enkelt en väldigt snygg ponny som jag tittade på under passet. Men
framskrittning+longering+avskrittning så tog passet 50 min.
Kanske
Har räknat fram och tillbaka sedan igår och jag har kommit fram till att det kommer
att kunna gå om jag vill. Men nu måste man bara ta modet till sig istället. Jag får ta
reda på mer information innan jag varken säger bu eller bä :)
Så fort jag får lön
Ska det införskaffas lite nya plagg till min garderob :)
Från H&M
Tröja för 199 Kr
Leggings 2Pack x2 = 160 Kr+ en eller två bh:ar
Från Kappahl
Tröja för 349 KrFrån Lindex
250 KrSå allt som allt kommer allting att kosta ca 1258 Kr
Men jag kommer att komma billigare undan då jag har 20% rabatt på hela köpet på H&M
och så har jag 25% rabatt på en vara från Kappahl. Så lite sparar jag in på köpen som blir ;)
GinaTricot
Fullt ös
När jag slutade arbetet 14.15 gick jag hem och hämtade bilen för att sedan rulla till Syrran.
Jag hämtade upp henne och rullade till stallet för att hämta transporten. Men tyvärr så gick
det inte lika snabbt och smidigt som vi hade hoppats att det skulle göra. När vi kom till transporten
märkte vi att det var ett släplås på, sagt och gjort så försökte vi hitta en nyckel i våra bås, vi tänkte
att Mamma och Pappa kanske hade lämnat en nyckel där, men det var innan vi förstod att det tydligen
fanns en nyckel på bilnyckelknippan. Vi är duktiga! Och sedan visade det sig att bakluckan hade
fryst igen, så det var bara fram med hammaren och dunka lite på "låset" på den övre luckan för att
kunna öppna den. När vi väll fick upp den övre delen av luckan så satte vi den så att vi körde med den
övre delen öppen när vi rullade till Röbäck för att hämta en halmbal.
Att hämta själva balen gick smidigt. När vi var tillbaka till stallet igen så rullade vi in balen under tak
för att sedan kämpa in med mellanväggen i transporten igen, och jag kan lova er att vi fick kämpa en
stund med den. En mellanvägg är inte så lätt att flytta på :P
När allting i transporten var på plats skyndade vi oss med att göra bort markservicen till Pridde innan
vi rullade tillbaka hem till oss på Ersboda. Jag tog en snabbdusch och en dos Cocillana innan vi slängde
oss i bilen för att rulla ner till stan för att gå på bio. Vi köpte lite godis och tittade på Beautiful creatures.
Både jag och syrran tyckte att filmen var jättebra! Efter bion åt vi på Max innan vi åkte till Ålidhem för
att ta en kvällspromenad med Ruffe och efter det så rullade jag hem.
Nu ska jag fälla in vingarna och krypa till sängs. Imorgon ringer väckarklockan 05.15 och då vill jag vara
pigg och glad.
Idag har saknaden efter dig varit extra stor! Mitt finaste hjärta! Alltid älskad och alltid saknad!
33 dagar
Saknaden efter min andra hälft är stor! Älskar dig!
Dagen blev inte som jag önskade
Ända sedan klockan ringde 05.15 känns det som att dagen har varit emot mig på ett eller annat sätt.
Jag har hunnit känna en massa olika känslor under dagens gång och jag kan säga med handen på
hjärtat att idag har det inte varit en bra dag! Och pricken över i:et är att jag glömde min väska hos
Syrran ikväll när jag åkte hem. Så nu har jag ingen plånbok så jag kan inte betala buss resan till
jobbet med Visakortet eller busskortet. Jag får gulla med pappa helt enkelt om skjuss! :)
Tack Syrran för den mörka chokladen, trevligt sällskap, god middag och en slapp stund framför tv:n.
Det var du som gjorde min dag! Bästa Systeryster <3
Nu ska jag sova, jobbar 11.00-21.00 imorgon :)
Så här kan det gå
Tack brudar för att ni kom och stöttade mig (Och ser man den här bilden så förstår man att det behövdes)
Ibland går det inte riktigt som man vill när man kör på höööga höjder ;)
OBS: För er som inte förstår så är jag ironisk nu ;)
Grillning i stallet :)
Min och Holle's historia
Det började året 2004. Vi fick erbjudandet att bli delvis fodervärd åt en 15 år gammalt varmblod.
Vi fick se honom på film för att sedan bestämma oss för hur vi ville göra. Sa vi Ja så skulle han
transporteras till Umeå och stå i ett stall ca 5-10 min ifrån oss. Vi skulle prova och se hur det
gick och trivdes jag inte ihop med honom så skulle han få flytta tillbaka till Dorotea där han stod
innan. Jag kan verkligen säga att han var "grisen i säcken". Jag hade aldrig träffat honom i real
life så jag visste inte vad som väntades utöver den information som vi hade fått av ägaren och det
som vi hade sett på filmen. Det var verkligen en chansning som vi gjorde och idag kan jag säga
att jag aldrig ångrade den, men att den resan vi har gjort aldrig har varit spikrak så som många kan
tro när jag har pratat om oss.
Den 8/8-04 gick Jag och Cicci till stallet för att göra i ordning hans box. Vi fyllde på med mycket
spån och pysslade lite innan resten av familjen kom. Det kändes som en evighet innan ekipaget
rullande in på gårdsplanen och ut ur transporten backade en brun herre ut. När han väl var ute var
det med högt huvud, nyfikna ögon och spetsade öron som han tittade sig omkring. Det var då han
klev in i mitt liv, Hold It!
Hold It
Varmblodig travare
1989-07-06
Ljusbrun, bläs med snopp, vita halvstumpor back med svarta fläckar i kronranden
Holle som han kallades för till vardagen kom in i en tid av mitt liv när jag inte mådde bra psykiskt.
Mobbning, det gick dåligt i skolan och då blev betygen påverkade, jag var trött, grät ofta, jag var rädd
för hästar. Jag orkade verkligen inte med det liv som fanns utanför hemmets 4:a väggar. När jag fick
Holle så hade Mamma och Pappa ett krav för att jag skulle få ha kvar honom: Att jag arbetade upp
betygen i skolan. Så länge jag skötte skolan så fick Holle vara kvar.
Det var då vändningen för mig kom. Jag fick någnting att kämpa för, jag kämpade för en häst som inte
var min egen men som idag var det bästa jag hade.
Under den första tiden var det lugnt. Jag lärde känna Holle och vi trivdes ihop. Vi skogsmullered och
hade det roligt med stallkompisarna. Men ett tag efter att han hade kommit till Umeå började problemen.
Jag vet inte än idag (förutom mina egna spekulationer) varför han började med det han gjorde. Men så fort
vi galopperade kunde han få för sig att göra bakutserier eller dra någon bock. Och alla som har sett Holle
hitta på bus vet att han kan göra ganska ordentliga språng när han vill. Var och varannan dag skrev jag i
hans dagbok att han hittade på bus. När jag berättade om hans påhitt var det med en axelryckning, han
var ju bara glad. Men inombords så växte klumpen i magen. Varje gång som jag gick till stallet, red ut
själv eller med andra så kunde jag inte riktigt slappna av, för tänk om han skulle hitta på något under turen?
Tänk om jag skulle trilla av? Det kan låta som en liten sak, men då var det någonting stort, för jag var ju
rädd för hästar men jag ville inte sluta. Det var tanken att Holle skulle ge mig trygghet, men istället gav
han mig obehag. Så fort någon frågade om det så log jag och rykte på axlarna, han var ju glad, rädd m.m.
Det var ju inte så farligt. Jag teg för att jag hade fått en häst. Han var någonting jag hade valt och jag ville
inte ge upp även fast jag hade klumpen i magen. Jag fortsatte som att ingenting hade hänt.
Holle och Apache (ponnyn som min syster hade) blev bästa vänner. Fick dom så var dom alltid tillsammans.
Det var aldrig sura miner mellan dom och de kunde dela på allting. Från början stod de ihop med de fick
efter ett tag stå i separerade hagar då Apache behövde lite speciell omvårdnad för att må bra.
Under våren blev det alltid i regel en lugnare period då det blev pälsfällning. Det var någonting som Holle
reagerade kraftig på. Han blev lite trött och tappade lite hull och så har han alltid varit.
År 2005 började vi att träna på Gottard för en tränare. Och det var några gånger jag fick tugga grus i
galoppen under träningarna. Men det var även där som jag fick hjälpen att utveckla mig själv och honom.
Jag fick hjälpen att lära mig rida honom när han var på det busiga humöret, jag fick hjälpen att bygga
upp honom, jag fick mer självförtroende när jag såg den utveckling som vi gjorde, jag kände mig tryggare
i mig själv när jag såg vad allt arbete som jag la ner på honom gjorde. Jag kunde visst! Jag var inte så
värdelös som jag brukade känna mig. Så allt eftersom tiden gick började Holle att lugna ner sig och
sluta med sina påhitt under galoppen och då blev jag tryggare och tryggare på hans rygg. Och när
jag blev trygg så blev mina känslor för Holle starkare och jag började lita på honom allt mer. Och en
dag kände jag det bara: Vi två hörde ihop och jag var trygg med honom!
Vi kämpade i ca ett halvår med träningarna och dem det gav ett riktigt bra resultat. Från att kämpa med
formen i traven till att kunna rida honom i en bra form i galoppen var verkligen en seger. Jag minns fortfarande känslan som jag hade i kroppen när vi rullade varv efter varv i en harmonisk galopp i form.
Första sommaren som vi hade ihop red vi mycket barbacka, tog ofta hem hästarna och badade dom. Det blev liteträning och skogsmulleridning. Ja vi njöt av vad sommarlovet innebar för oss och hästarna. Holle fyllde 16 år.
De stod på bete inne vid den 8:a kantiga ladan och vi hade gjort i ordning stora trälådor som stod i ladan där vi förvarade allt förutom sadel och träns. Det var en sommar där vi tränade på att hoppa upp utan sadel och pall och jag kan säga att det var tur att vi hade så tålmodiga hästar som stod ut med våra påhitt. När sommarbetet var över fortsatte livet med träning och skogsmulleridning. Men verkligheten kom ifatt oss. Apache hade varit dålig under en längre period och då fattades beslutet att det var daxs för honom att få vandra vidare till Trapalandas gröna ängar. Så den 22/10-05 somnade Holle's bästa vän in. Holle var hängig och kollade länge
runt efter sin bästa vän så fort man gjorde någonting. Det tog flera veckor innan Holle var sitt vanliga jag igen.
År 2006 kom och då vandrade min systers nya ponny Pridde in i våra liv. Samtidigt som det kom
något positivt så tror jag att det här var vårat otursår. Under pälsfällningen gick Holle ner otroligt mycket i
vikt och vi fick jättesvårt att få upp honom. Vi var även på våra första tävlingar med Holle. Vi tävlade i både dressyr och hoppning med Mig och Syrran. Holle tyckte att det var jätteroligt och stod med spetsade öron
brevid ridbanan och tittade på alla ekipage. Han trivdes som fisken i vattnet. Men på det fick vi ännu en
smäll. Jag hade varit ute och ridit Holle helt själv, vi hade ridit i alla gångarter och den sista biten hem promenerade jag med honom (det gjorde vi ofta när vi red). På eftermiddagen fick vi ett samtal om att Holle
var halt. Det var någon/några veckor före de skulle gå på sommarbete. Så då fick han vila tills han var ren
och första ridturen som vi gjorde efter hältan var att jag skulle skritta honom själv, barbacka efter en väg där människor kör som blådårar till sommarbetet i Ersmark. Jag vet inte än idag vad jag tänkte där. Men sagt och gjort så hoppade jag upp ochvi kom inte ens utanför gårdsplan innan vi höll på att hamna i diket, för vid vägen stod Zorinas saker (de skulle iväg på tävling tror jag) och det var sååå farligt. Men jag höll mig kvar, fick honom förbi sakerna och sedan skrittade vi på i ett raskt tempo till sommarbetet. Och det blev inga fler påhitt efter vägen tack och lov. Under betet i Ersmark fick Holle ofta gå med ett sommartäcke som döljde hur han såg ut i hullet. Det var inget fel på honom och han fick all mat han kunde äta. Men vi vågade inte ha honom täckeslös av rädslan att någon skulle ringa och anmäla oss för vanvård. Den här sommaren var även första gången som vi drog upp hästarna till fjälls på bete i sjöland. Resan tog lång tid mamma var helt slut innan vi hade kört de 30 mil som vi hade framför oss. Idag kan jag säga att mamma gjorde det otroligt bra som klarade av det då hon knappt hade kört transport och så körde hon en sån lång sträcka helt själv. Första dagen de gick på bete så åt Holle så mycket att han inte hade tid att svälja. Han bara matade in och det trillade ut ur mungiporna. Den sommaren blev det mycket bete och lagomt med motion. De gick lösa hela tiden då betet aldrig tog slut. De fick gå på
sina egna upptäcksfärder och de kom alltid snällt. Det ända hyss de gjorde va att äta ur Göte's och gammel-
mormors grönsaksland och rabatt. Holle fyllde 17 år. På betet uppe i stugan gick Holle upp väldigt mycket i vikt. Efter sommaren fortsatte livet som vanligt med träning på Gottard, träning på Hippo (Syrran red för tränare och jag red själv), skogsmulleridning och en massa andra skojigheter som tolkning, barbacka, långritter, intervaller, klättring, några tävlingar (Holle's förta tävling var det här året) m.m.
År 2007 var vi med på några fler tävlingar. Vi startade våran första (och ända) LC:2, vi var med på en kombi-
tävling där vi vann i RM2 med kom sist i hoppningen (missade ett hindret) och det slutade med en 5:e plats.
Till den sistnämnda tävlingen åkte jag till Nurf med Maria, Beppo och Carola då Mamma och Pappa var med
Syrran på en av hennes tävlingar. Holle fyllde 18 år. Den här sommaren gick de på bete vid den 8:a kantiga
ladan. Under den här sommaren fick hästarna någon sorts "mul och klövsjuka" fast på häst. Vi fick göra en
del prover innan vi fick godkännande av veterinären att ta hästarna till stugan på bete då vi fick någon typ av karens. När vi var i stugan red vi i stort sett bara med grimma och grimmskaft för att inte påverka blåsorna
som de hade fått i munnen. Vi hade även fått med en sorts medicin som vi gav dom mot det här. Det här året
ville Holle bada i dammen som fanns (han ville inte året innan pga. att han frös då han hade dåligt hull) och
han var som en flodhäst. Han lekte perkulator och slog en massa med frambenen och skvätte vatten med
huvudet. Under hösten blev det fler träningar på Gottard och på Hippo. Resten av tiden bestod av intervaller,
klättring, jogg, skrittturer, tolkning, barbackaturer m.m.
År 2008 flyttade vi i Maj till Håkmark. Inte så lång tid efter att vi hade flyttat till Håkmark fick de gå på sommarbete. Holle gick ihop med Woezer och de trivdes ihop. Woezer var den första häst som man verkligen kunde se att han trivdes ihop med efter Apaches död. Pridde tyckte han om, men de var som ett gift par. De ville inte vara så nära varandra men de kunde inte vara utan varandra. Men så var det inte med Woezer. Holle fyllde 19 år. När de började gå på betet så hade Holle inte tappat all sin vinterpäls och än en gång så var han smal efter den lilla pälsfällning som hade blivit. Men pälsen åkte ganska fort och så gick han upp runt 20-25 kg den sommaren. Jag köpte även en rockard och sele till Holle, så vi började köra ibland istället för att rida. Han blev riktigt fin i kroppen. Tyvärr så fick vi separera på Holle och Woezer under hösten då Woezer åt upp Holle's täcken. Det blev fortsatt träning på Hippo för oss. Under detta år så blev det ingen tävling för mig och Holle. Det blev även fortsatt med alla olika sorters ridturer och övningar för oss. I samband med att vi flyttade ut till Håkmark slutade jag att rida för tränare.
År 2009 stod Holle i en egen hage. Holle slutade även att äta en dag (någon gång innan sommaren) och
då åkte vi till veterinären och fick då veta att Holle hade foderfickor. Det var här våran resa att besöka veterinären
var 3:e månad började. Holle varierade i vikt.Detta år gick Holle på sommarbete med Woezer, Holle fick ett fint hull under sommaren, vi red en del på banan i stallet och på Hippo. Holle fyllde 20 år. Vi fick även vara med på en av Syrrans träningar för Anna Spencer. Det var en markarbeteteslektion och Holle tyckte att det var jätteroligt. Det var med spetsade öron som han traskade efter de små hästarna och vi avslutade med att hoppa två hinder på 70 cm. Holle var superduktig! Vi red mycket intervaller, lite klättring, långa ridturer, skrittade ut, red barbacka, tolkade m.m.
År 2010 blev det ridning på Hippo, varierad ridning för övrigt, vi besökte ATG var 3:e månad och Holle
varierade i vikt. Mindy var med oss ett tag (Mickas hund), vi var på några tävlingar som ex. Håkmark Open, Holle kunde stå nakefis en dag i April då det var soligt och varmt. Vi märkte även att hästarna i stallet tyckte om apelsen, vi fick apelsiner av Maggan och vi valde att äta dem innan vi skulle rida ut och det slutade med att vi alla körde stilen en klyfta till mig och en klyfta till hästen. Det uppskattades väldigt mycket av hästarna :) Detta år så stod hästarna först på bete i Håkmark och då fick Holle stå med Olivian och efter ett tag åkte Holle och Pridde på bete i Småbränna hos Helena och hennes döttrar. Så när de stod i Småbränna fick Jag och Syrran det lugnt i några veckor. Jag och Anna hann också vara med om ett äventyr när vi var ute och red, vi mötte en häst utan ryttare som vi inte lyckades att få tag i, så då kollade vi först upp hur det hade gått med ryttaren
innan vi vände och red i fatt hästen och fångade den och sedan lämnade tillbaka den till ryttaren som kom
gående. Holle fyllde 21 år. Den 30/8 blev jag ägare av Holle. Under ett tolkningstillfälle detta år så skrittar Jag och Cicci jämsides med Syrran och Marre tolkande bakom oss, och efter ett tag börjar Pridde att gå så segt och Cicci driver då på honom, och av någon anledning tittar jag bakåt och ser då att Marre (som tolkade bakom Pridde) har åkt av väggen och ploggar då på sidan av. Så det var därför det gick så trögt för Pridde, han fick ju kämpa som bara den. Det blev mycket skratt kan jag lova.
År 2011 fortsatte vi att dra in på Hippo och rida, mamma följde med och red några gånger hon också. För
övrigt blev det en varierande ridning. Vi fortsatte med ATG besöken var 3:e månad och Holle varierade i vikt. Vi skrittade efter en snöslunga för första gången och det tyckte Holle var jätteintressant. Det blev många fridfulla ridturer i strålande sol för bara mig och Holle. Jag köpte en helrosa outfit till Holle. På ett ATG besök så kunde veterinären plocka ur en av Holle's tänder för hand. Holle stod nakenfis en dag i April detta år också. Jag och Mamma löshoppade honom även för första gången och det tyckte han var JÄTTEroligt, det blev mycket bus. Hästarna var på sommarbete i Håkmark och i Småbränna och detta år stod Holle och Pridde tillsammans. Holle fyllde 22 år. Holle fick också vara en Hippohäst för en helg, och det verkade han tycka vara intressant. Vi klädde ut hästarna på julaftonsmorgonen och red i byn.
År 2012 fortsatte vi att rida på Hippo och på ridbanan hemma vid stallet. För övrigt blev det en varierande
ridning. Vi var till ATG var 3:e månad och han hade en varierande vikt. Morfar följde oss en del till stallet
för att pyssla och promenera med hästarna.
Du har en väldigt fin häst. Den kommentaren fick jag efter att jag berättat för en person att jag ägde den
fd. travhästen Hold it.
Jag och Cicci red Holle för första gången utan träns och barbacka. Det gick riktigt bra men jag behöver
öva på min fyllekörning. Vi flyttade till Stall Sjöström i Ström (Bortanför Stöcke). Rufus kom in i våra och
hästarnas liv, Pridde tyckte om Ruffe mer än Holle. Holle älskade att stå i gången och titta ut på gårdsplan
och han låg ofta och vilade i hagen under dagarna. Jag provade Priddes stångbett för första gången och
Holle blir som en helt annan häst, han trivdes jättemycket med det bettet så jag får ett av Syrran som en
tidig födelsedagspresent. Vi utforskar många vägar med pigga och glada hästar. I år var det även första
gången som jag fick Holle i höger galopp när han longerades. Holle fick ett eksemtäcke innan betet skulle
börja och det resulterade i att han var böldfri hela sommaren. Holle fick även se grisar och kor för första
gången under de åren som jag har haft honom (jag vet ju inte om han har träffat kor+grisar innan våran tid).
Först stod Holle och Pridde på bete tillsammans i Ström och sedan åkte de ut till Småbränna i några veckor.
Holle fyllde 23 år. Holle började tappa vikt. Holle fick ha ett par örontutor vid ett besök på ATG för första
gången. Vi byggde vindskydd i hagarna till Holle och Pridde.
I november fick vi åka in till ATG för att väga och kolla munnen då Holle hade tappat för mycket vikt sedan
i sommras. Det visade att han hade gått ner på tok för mycket i vikt och att vi skulle testa ett nytt foder fram
till januari. Så efter besöket fick han ny mat och en lugn period. Det blev mest skritt och lite trav och galopp
med jämna mellanrum för att få ur han den värsta överskottsenergin.
Jag, Syrran och Cicci klädde ut hästarna och red in till Stöcke. Holle fick vara Holldolf. Hästarna blev väldigt
fina. Över jul var hela familjen i stugan och över nyår åkte alla förutom Jag och Mamma hem till stan pga. jobb.
Under den tiden tog Syrran hand om Holle åt mig.
År 2013. När jag kom hem så var Holle frissad och fin. Det blev lite trav och galopparbete med en väldigt pigg häst som lekte kanin mer än en gång med mig på ryggen. Den 8/1 drog Jag och Syrran in Holle på ATG för att slutvägas och det resulterade i att Jag var tvungen att ta det svåraste beslutet någonsin, att låta min vackraste och finaste vän få gå vidare till Trapalandas gröna ängar. I en vecka fick jag rå om honom, och under den tiden blev det lugna turer och Holle fick leka fotomodell. Jag köpte även en massa hallongodis som han verkligen älskade, han trodde nog att jag var sjuk som gav honom så mycket.
Den 16/1-2013 somnade min bästa vän in. Jag och min syter åkte till stallet tidigare på dagen. Vi gjorde i
ordning all markservice innan vi hämtade in killarna för pyssel innan vi tog en barbackatur i skogen. Vi skrittade
på långa tyglar och jag hoppades at det aldrig skulle ta slut. När vi kom tillbaka till stallet gjorde jag honom i ordning för sin sista resa med mig och lastade honom på transporten. Han stod snällt under resan och gick
snällt in på ATG. Ragnhild frågade hur jag ville göra och jag berättade att jag ville vara med, jag kunde verkligen
inte lämna honom där helt själv. Ragnhild accepterade mitt beslut men berättade samtidigt att hon tyckte att
det inte skulle vara det sista man mindes av sin häst. Alla fick säga hej då och pussa honom innan Jag och Holle följde med Ragnhild in i undersökningsrummet. Där fick Holle lugnande och en venkanyl. Hovslagaren tog av honom skorna. Efter det fick vi gå till sövningsspiltan, och även där följde han snällt med mig in fast det var trångt och instängt. Jag fick flytta mig åt sidan medans han fick sömnmedlet. När sömnmedlet var i kroppen gick allting fort, han trillade ihop och sedan fanns han inget mer. Ragnhild kollade att Holle hade somnat innan jag fick komma fram och säga ännu ett Hej då till min vän, stryka han över ansiktet och pussa på honom. Jag
fick hans grimma, fick en kram av Ragnhild och gick sedan därifrån. Det var den absolut hemskaste dagen i
mitt liv, men det var det bästa för min vän. Jag är glad att jag var stark nog att följa honom in i det sista. För
jag hade verkligen ångart mig om jag hade lämnat honom där helt själv efter allt som han gjort för mig under
de åren som det var vi två.
Tack min finaste, vackraste och älskade vän för allt! Du gav mig allt och lite till. Du är och kommer alltid
att vara oerhört älskad och saknad!
En gammal bild
Frode, Holle, Mamma och Mindy (Jag var ju självklart stjärnfotografen *Vissel*)
Nya stigbyglar till våra outfits
Nu har vi två par egenfärgade stigbyglar. Det blev ett par oranga och ett par metallic lila stigbyglar :)
Jag är även sugen på ett par blå och metallicrosa ;)
BILDER PÅ HOLLE SÖKES!
Hej Allihopa. Just nu söker jag för fulla muggar efter bilder på Holle som andra har tagit.
Har du någon bild så får du gärna skicka den till våran mail [email protected]
Jag håller på att försöka fylla upp det sista fotoalbumet med bilder som vi i familjen inte har tagit.
Så har du någon/några bilder så får du jätte, jättegärna skicka dom till mig! Tack :)
Så rota i era datorer nu och skicka det ni hittar till mig ;)
Filmer som jag vill se Del 2
Jag vill även se Thor 2 och Hobbit 2. Det blir en del fimer detta år ;)
Filmer som jag vill se Del 1
Den här helgen suger!
Idag skulle jag ha haft hopplektion på Hippo och efter det skulle Jag, Syrran och Mamma
ha gjort en tripp med DieselDoris några mil utanför stan.
Men blev det så?? NEJ. Istället har jag haft magsjuka som har kommit ut på lite olika ställen.
Det ledde även till att jag har varit vaken i stort sett hela natten lång, och sist jag kollade så
var jag ingen vampyr så bara att vara vaken har slitit ganska hårt på kroppen kan jag lova. Jag
är inte glad för 5 öre och jag som verkligen hade sett fram emot den här helgen :(
BLÄ!
Fort Knox
Ala Pridde plutt. Tar han sig ur den här, ja då förjänar han att få springa lös :)
Lite från gårdagen
Finns att läsa på denna blogg.
Klicka på bilden så kommer ni dit :)
Nu är den på plats
Powerwalk
Det var det som stod på schemat för Pridde idag. Vi gick till Stöcke PF och tillbaka :)
Han var lugn och fin under promenaden
Någon som vet?
Var man kan få tag i ett mintgrönt schabrak med en matchande luva?
Skulle verkligen vilja ha ett set som är mintgrönt :)
Till nästa häst
Så skulle jag vilja införskaffa detta från Hööks
Svart eller brunt (Beroende på vad det blir för färg på nästa hästens utrustning). 499 kr
Svart eller brun (Ska användas till tränset ovanför). Läder på utsidan och gummi på insidan. 189 Kr
Om det blir ett brunt träns ska detta införskaffas med brunt läder. Blir det ett svart träns så tar jag pannbandet
som jag har sedan tidigare till tränset. 329 Kr
Svart eller brun. Slit och slängskydd till vardagen (Om hästen behöver skydd vill säga). 299 Kr
Svart eller brun transportgrimma. 239 Kr
Grimma. 59 Kr
Nya benreflexer runt om. De jag har är trasiga :P 138 Kr för 4 st
Slowfeedingnät. Allt som allt 8 st då jag vill ha så att jag kan göra dubbelt. 1272 Kr för 8 st
Och detta skulle jag vilja införskaffa från Exklusive Horse wear
Svart med silverpasspoal och vitt kantband. Brodyr: Team Ahlenius med vit tråd. Inga gjordar. 1220 Kr
2 st sadelöverdrag till hopp och dressyrsadel. Svart, vitt kantband, silverpasspoal. Brodyr: Team Ahlenius med vit tråd. 590 Kr för två sadelöverdrag
Skulle jag ha råd så skulle allt gå på: 4834 + Frakt. Önska kan man ju få göra i alla fall :)
Det är inte bara vi människor som saknar Holle
Syrran ringde mig tidigare ikväll och berättade att Pridde hade varit på utflykt utanför hagen.
Det här är 3:e gången som Pridde har smitit från hagen (han har aldrig gjort det tidigare)
och han började med de olaterna efter att Holle somnat in.
Igår hoppade Pridde ur hagen och hade sedan gått och ställt sig vid ingången till Holle's hage.
Jag tror att han funderar över var Holle har tagit vägen. Han finns inte i hagen, han har honom
inte i boxen bredvid. Han förstår inte att han har lämnat oss för gott.
Jag tror att djur känner mer än vad vi tror. För när Apache somnade in tog det flera veckor innan
Holle slutade att titta efter sin vän.
Smått och gott till mig och Pridde
Har beställt hem lite från Hööks nu när dom har fraktfritt, så pass på om ni ska beställa något.
Denna fast svart, perfekt till dressyrtävlingarna :)
Två av dessa som ska piffas till :)
Lila, behöver jag säga nå mer ;)
Måste se till att synas i mörkret, en billig livsförsäkring. Dom jag har nu är lite nötta och behöver bytas ut.Alla bilder är lånade av Hööks!
Hittade ett inlägg från min gamla blogg
Dagen du knatade ned från transporten från Dorro var jag överlycklig. Jag hade bara sett dig på video och bilder, men det var kärlek vid första ögonkastet. Du var den finaste jag hade sett och du skulle bli min (Delvis foderhäst). Det var med dig jag gjorde allt som jag inte vågade med andra hästar, och du var även den första jag flög av mitt ute i naturen och inte på en bana ;) Haha! Det var med dig jag började rida för privattränare och såg alla framsteg som vi gjorde med varandra. Som den gången vi fick lära oss att göra skänkelvikning, eller den gången då du gick i fin form i galoppen varv efter varv utan att protestera över att det var jobbigt.
Det är med dig jag började resa runt och småtävla, visst bara på klubbnivå, men vem bryr sig? Huvudsaken var att vi hade roligt och det hade vi ju. Alltid spetsade öron och du gav allt. Man kunde inte tro att du började bli med åren, och vissa förstod inte alls att du var en äldre man, de trodde inte på en riktigt när man berättade när du var född.
Vad vi än gör är du alltid varit med på noterna. Varje dag har gett mig ett nytt minne som alltid kommer att finnas kvar. Alla dagar med dig är underbara!!
Du är den jag har lastat på och av själv och kört i transporten. Du har alltid stått snällt trots mina misstag ibland (typ kraftig inbromsning) och endå alltid gått på transporten när jag har bett om det. Aldrig sura miner eller tjafs. Du har en ängels tålamod!!
Tack för allt du har gett mig!! Älskar dig!!
18 dagar
JA!! Dom kom vidare!! :D
Dagen i bilder 3/2-2013
.....
