Fortsätter att utmana ödet
men törs inget annat! Vet att det tyvärr brukar ( ofta, men inte alltid ) ge en käftsmäll tillbaka men just nu är jag så oerhört lycklig så jag måste bara få skriva ner så att jag längre fram kan gå tillbaka och läsa om vår helt magiska utveckling de senaste veckorna ♥
Lucky har fortfarande problem med att syresätta sig, eftersom han inte kan opereras så kommer han aldrig att bli riktigt bra igen. Men om han får många skrittpauser ( återhämtningsfaser ) mellan mer fysiskt krävande jobb så orkar han jättebra ändå ♥ Han är väldigt pigg och framåt när jag rider. Han skrittar på med en ordentligt fart och länger verkligen på stegen. Men jag märker att det han älskar mest, att galoppa, är det som av helt naturliga skäl då, är det som är tyngst för honom. Men han älskar verkligen att få gasa fram i skogen så jag låter honom göra det för han säger själv till när han behöver få en återhämtningspaus och så att säga "andas" sig i kapp ♥ För när han har återhämtat sig och jag kortar upp tyglarna, ja då börjar han att dansa fram på plats igen. Då känner jag hur hela hans kropp utstrålar " Nu, nu är det dags igen. Nu öser vi på i galoppen! Har han inte riktigt fått återhämta sig, ja då bara skrittar han på. Men när han är pigg, ja då börjar han att takta lite och vill helst själv välja att gå in i galoppen igen. Men han går aldrig över gränsen. ber jag honom att skritta på, ja då gör han det! men jag känner hur hela kroppen bara går och väntar på det magiska ok:et. Ok.et att nu......nu galoppar vi igen. Och då, ja då är han aldrig svårövertalad 😊
Men det som verkligen glädjer mig utöver att han är pigg och glad igen, efter allt som varit och mår så bra som han kan, ja det är våra galoppfattningar som vi lyckas med tillsammans.
Fick genom Camillas hjälp en gång för ett tag sedan verkligen känna och uppleva hur en riktigt bra fattning ska kännas. Hur han som ska få hela rumpan under sig och liksom välva sig in i galoppen med en ordentlig kraft under/bakifrån. Och det är dit vi verkligen är på väg. Går bäst i vänstern men börjar även att bli bättre i högern ( men där tar orken slut fortare )
Så det är det vi jobbar med mycket nu när vi är ute. Prinsen älskar att galoppa och har hur mycket energi som helst för det ( utifrån sina förutsättningar då ) så den energin jobbar jag med att fånga upp och använda mig av när vi övar fattningar. Styrkemässigt så orkar vi nu också jobba i bra kort galopp, och jag hittar mer och mer finliret i att driva men samla i hop honom så att han inte bara älgar iväg utan verkligen samlar upp och behåller energin som en bubbla runt oss i stället för att den som bara ska rinna iväg 😊
Nu kan det uppfattas som att vi är huuur bra som helst. Att jag har blivit världens bästa ryttare osv. Och så är det inte, verkligen inte! Men jag märker hur vi hela tiden utvecklas som ett team, hur han och jag ( mest jag då ) hittar min plats på ryggen och att jag kan hjälpa honom på ett helt annat sätt än förut. Jag har blivit starkare och hittat en betydligt mer rätt position i sadeln vilket gör att jag på ett helt annat sätt kan hjälpa honom på ett bättre sätt när jag inte behöver "slösa" energi och ork på min egen sits 😊
Så där är vi nu 😊 Jobbar vidare med det vi båda älskar, och någonstans gör jag rätt för en av mina medryttare upplever honom betydligt mer mjuk, följsam och har fått mycket rundare och finare gångarter ( alla tre ) Så det tar jag till mig och tillsammans jobbar vi vidare med hans pilot där uppe på ryggen 😊 Tillsammans kan vi besegra berg, han och jag. Och jag kan, fortfarande efter snart 3 år som ägare ( Blir det i februari i år ) knappt fatta att han är min ♥ Är så oerhört lycklig över att denna, ibland lite komplexa varelse, har accepterat mig som sin människa och ger mig all denna kärlek, kunskap och möjlighet att få vara med honom och att få utvecklas som ett team tillsammans ♥
Lite från dagens häst 🐴
Vilken tur vi har som har världens bästa Jessika 💕 I helgen är Sanna på äventyr så då får Jessika kliva in och axla lite Pyret 🙂 Så skönt att vara 3 st som hjälps åt med 2 hästar. Helst hade vi ju haft kvar Pridde plutt 💕 men när det nu är som det är så är det ändå skönt med en exraperson som kan det här med häst och som kan kliva in vid behov. Jessika har ingen tanke på att skaffa någon ny häst ( även om jag försökt övertala henne 😊 ) hon tycker att det räcker med att hjälpa oss med våra killar. Och eftersom detta med hästeriet alltid varit en familjesak så har hon ju häst precis när hon vill 👍
I dag blev det jogg på lina för båda killarna. Jag jobbade med galoppen på Lucky, dels för att se hur mycket han orkar, men också för jobba med fattningar i båda galopperna för att bygga och stärka men utan någon annan tyngd att jobba med än sin egen vikt. Sen har han ju möjlighet att busa lite ( vilket han alltid gör ) när jag linar. Som de fina killar vi har så existerar inget bus vid ridningen men när vi linar, ja då passar båda killarna på att krumma, sparka och bocka lite. Ogillas av mig ( Åsa ) för jag är så paniskt rädd att någon av dom ska gå omkull när dom fladdrar runt med benen i luften! Men grabbarna grus, ja dom ääääälskar det!
Finaste Prinsen i dag 💕
Finaste Pyret & Jessika 💕
Jag vet inte om jag törs
skriva ut i bloggen vad jag egentligen tänker just nu. Ibland ( ganska ofta tyvärr )så har jag ( och Sanna ) i stället
fått en käftsmäll delux efter det.
Men jag gör ett försök och trotsar allt vad otur heter. Jag väljer att sticka ut hakan för lyckan hos oss just nu är vääääldigt stor ♥
Om vi börjar med Pyret och hans otroligt dåliga mage så har det tack och lov vänt! Vi provade i vinter också med att försöka att vänja in honom på höselage. Har vid en vinter tidigare provat det med katastrofal följd ( men det är en annan historia ) Men vis av den erfarenheten så tog vi det verkligen lugnt när vi började att blanda in höselaget i hans foderstat. Under 3 veckors tid smög vi sakta in den mängd som ett av målen ( morgonmålet) skulle bestå av i mängd. Så efter 3 veckor hade vi gått över till ett mål av 3 per dygn. Allt gick riktigt bra så länge som vi låg på ca 4-5 kg höselage men när vi efter 3 veckor ökade till morgonmålets rätta mängd ( för att komma upp i den mängd torrsubstans som morgonmålet bestod av i torrhö ) så sket det sig ordentligt!
Det fullkomligt sprutade bajs ur pyret. Hans avföring ( av bara ett mål av tre per dygn ) blev en katastrof. När vi tog in honom när vi var där så hade han flera centimeter tjockt lager av bajs fastsmetat från bajshålet och ner efter båda benen, och svansen, ja den var en enda bojskoka av tagel och avföring! Där och då när vi såg denna katastrof beslutade vi för att ta bort all höselage och vi kommer aldrig att utfodra med det ngn fler gång. Efter 2 försök är det bara att inse att finaste Pyrets mage inte klarar av det. Så i samråd med vetten utfodrar vi nu bara med torrhö samt har under en period av 6 dagar satt in Quick fix för att återställa balansen i Pyrets mag och tarm. Till vår lycka ( och tack vara att vi avbröt direkt han blev dålig ) så är han i skrivandets stund "peppar peppar ta i trä" riktigt bra i magen ♥
Så då går vi över till min fina Lucky. Han har som ni redan vet fått diagnosen astma och alllergi/överkänslighet mot damm av olika slag. Damm som finns i halm/hö/strö osv, dvs damm i allmänhet. Förutom det så har han ju inte optimal syresättning eftersom hans luftrör inte är helt ok, eller rättare sagt för att arybrosket på ena sidan av luftstrupens ingång har förlamats, det hänger ner och blockerar luftpassagen. Brosket finns för att kunna täcka för ingången när hästen sväljer, så att den inte får mat i luftstrupen. Men när det blir förlamat täcker det även en del av öppningen när hästen andas och på Lucky var det ganska mycket tyvärr, så finaste Prinsen har inte bara ett problem som påverkar utan två ♥ Detta går att åtgärda genom att på kirurgisk väg spänna upp brosket och förbättra luftflödet. Konvalescenstiden är två månader och prognosen för god funktion är 50 till 90 procent. Men eftersom finaste Prinsen är lite väl mycket till åren så är det inte något alternativ för oss tyvärr. Men nu ska vi inte hänga läpp för detta utan se vad som hänt sedan vetten var ut och medeciner blev insatt, allt för att hjälpa Prinsen att piggna på sig.
I akutskedet blev det full dos ventipulmin tillsammans med en sk "hostmedicin"
Och nu så får både Pyret och Lucky av denna eftersom även Pyret under perioder får lite hosta av torrhöet. Det är ett naturpreparat som består av olika örter som är bra för slemmiga luftrör, därav kallar vi det för deras hostmedicin.
Och finaste Prinsen är pepper peppar riktigt bra just nu. Han har jag nu ( i går) satt upp på alla mål med höselage ( super för hans luftrör ) Men vi har tagit verkligen lugnt med övergången från torrhö till höselage så nu får vi se hur han klarar av alla mål. Två mål har gått jättebra så nu får vi se hur hans mage klarar av hela dygnsgivan av selage. Jag har tillsvidare ett småmaskigt hönät i huset med torrhö i så att han har att noppa lite för att balansera upp i hans lilla mage ♥
Han är pigg och framåt vid ridning, Naturligtvis inte alls i samma kondition som förut men huvudsaken är att orken och viljan har kommit tillbaka. Nu har vi börjat att lägga in galoppen i våra turer, inga långa jobb men så att vi börjar att känna av hur orken och syresättniingen finns. Och utan att ljuga kan jag upplysa om att det är en kille med mycket!! energi och spring i benen. Absolut inte dum på något vis! Men så lycklig över att få röra på sig och galoppa i skogen ( han har alltid älskat våra galoppjobb i skogen, han har kunnat springa huuuuur länge som helst ♥ )
Så här är vi nu, lite mer på banan än förut och vi hoppas verkligen att 2018 vår vara lite "vårt" år i år. En fin vinter och sommar utan allt för mycket strul och så får vi se hur hösten blir när det tyvärr blir en period med torrhö igen. Men det tar vi då! Nu njuter vi av att killarna ( för tillfället ) mår så bra som dom kan. Att dom är pigga och glada och det mesta av deras problematik är i ett hanterbart stadium och inte i någon form av akutsituation.
Så vill ni, och har lust, så får ni gärna hjälpa till med att hålla tummar/tassar och hovar för att våra killar ska få en något så när besvärsfri tid framför sig, för det tycker jag verkligen att dom är värda ♥
