Idag slog det mig att det är ett helt år sedan som jag stod i stallet med gråten i halsen och en trött kropp och själ. Idag stod jag i stallet och var lite besviken över att ridpasset hade gått kattskit. Men vet ni vad, fyfan vad bra året har varit! De 3 första månaderna var tunga då vi kämpade med Pyrets hovar och att han stod på boxvila under denna tid. Men när den tiden var över har det bara gått uppåt. Jag har sakta men säkert byggt upp honom, vi hittar varandra mer och mer, vi har utvecklas och vi har roligt! Under dessa 9 månaderna som Pyret har varit igång har vi gått från klarhet till klarhet, på alla plan! 

 

Nu kommer det nya året. Vi ska fortsätta kämpa med att bli bättre, leka och prova oss fram. Men vi ska främst ha roligt! Syrran ska börja hoppträna med Pyret och till våren är de förhoppningsvis på banan. Jag ska fortsätta kämpa med min nedsittning i traven, och vem vet, vi kanske är på banan tillsammans till sommaren?